Levande organismer så som människor, katter och växter o.s.v är uppbyggda av celler (hudceller, blodkroppar, hjärnceller o.s.v). Celler i sin tur byggs upp av proteiner. Vilka proteiner som cellen innehåller och i vilken formation och ordning som de placerar sig bestämmer hur den celler ser ut och vad den gör - funktion.
Gener kodar för proteiner. Vilka proteiner som bildas i en cell och i vilken ordning beror alltså på organismens Genuppsättning (Genom). Gener byggs upp av DNA (= en bit av en DNA-tråd bildar en gen). Hela DNA-tråden med de olika generna packas när den inte används ihop till en kromosom. Varje kromosom finns i dubbel uppsättning och sitter ihop med sin like i par som ett "x" (undantaget är könskromosomparet hos män som ju består av ett X och ett Y (alltså inte identiska)). Olika organismer har olika antal kromosomer (ihoppackade DNA-strängar) katter har 38 kromosomer (=19 par).
Kromosomparen i sin tur förvaras i cellernas kärnor. Alla celler (utom könsceller) innehåller hela organismens genom men endast en viss del av genomet uttrycks av cellen beroende på bl.a. vad det är för slags cell. Hur en cell "väljer ut" vilka gener/DNA som ska uttryckas och under vilka förutsättningar kallas epigenetik. Detta kommer jag gå igenom i senare avsnitt.
Hela egenskaper hos en organism t.ex. pälsfärg kan bero på skillnader hos endast en gen (monogenetiskt) eller det sammanslagna utfallet av flera olika gener (polygenetiskt), varav det senasre är det allra vanligaste. En gen kan förekomma i flera olika former (=olika alleler). Eftersom att organismen har alla gener i dubbel uppsättning kan den alltså ha antingen två olika alleler (hetrozygot) eller två likadana alleler (homozygot) för varje gen. Genomet är identiskt hos två olika Ragdoll (katter överhuvudtaget), det som skiljer sig åt hos två olika individer är de olika allelerna för generna som de bär på. Alltså är det jakten efter "rätt" sammansättning av alleler som driver en uppfödares verksamhet t.ex. strävan efter rätt pälsfärg, längd kvalitet o.s.v.
Ordlista
DNA - Arvsmassa
Gen - bit av DNA-tråd som kodar för ett särskilt protein
Alleler - Olika varianter av samma gen
Homozygot - Bägge allelerna organismen bär på är identiska för genen i fråga
Heterozygot - Organismen bär på två olika alleler för genen i fråga
Genom - hela genuppsättningen hos en viss organism (ex katt)
Kromosom - ihoppackad DNA-tråd
Kromosompar - Två kromosomer med identisk genuppsättning som sitter ihop
Epigenitik - läran om hur DNA läses av och uttrycks
Monogenetisk - Egenskap som uppkommer på grund av endast en gen
Polygenetisk - Egenskap som uppkommer i en samverkan mellan flera olika gener